Lille bebis har sån hicka i magen, stackarn! Tänk att ligga där och skumpa runt med en otroligt jobbig hicka som aldrig vill ge sig när man är så liten. Hela lilla kroppen hoppar till varje gång. Zeb hade också massa hicka i magen i slutet av graviditeten och barnmorskan jag hade då skojade om att han var ett girigt litet barn som svalde för mycket fostervatten. Och det där har ju stämt rätt bra sen också för Zeb kom ju ut med en otrolig aptit redan från början och tuttade som en tok direkt. Så får hoppas att de betyder att nästa barn också kommer sätta fart på amningen direkt, även om jag inte själv ser fram emot den första tiden av amningen. Ingen kan säga att de första veckorna är mysiga att amma! Först massa eftervärkar så fort barnet suger tag, inte tillräckligt med mjölk vilket resulterar i att man får amma flera gånger i timmen som i sin tur resulterar i att bröstvårtorna blöder av alla sår, vilket leder till att det gör så ont varje gång bebisen ska amma att man sitter med tårar i ögonen. Nej, början är ingen lek men ack vad mysigt och värt allt detta det är när amningen sen funkar, då är det verkligen mysigt!
Det där med amning är nog förresten ett område jag annars ofta väljer bort att skriva eller diskutera med andra mammor om för det är så otroligt laddat ämne med en mängd olika erfarenheter, åsikter och känslor inblandade. Annars undviker jag sällan saker att ta upp eller diskutera men amning, ja det är ett känsligt ämne helt enkelt!! Får hoppas att detta inte leder till massa jobbiga diskutioner.

/Tina