Som Sofie sa häromdagen;-tänk om ni skulle få ett barn som inte gillar mat, som är vana vid Zeb som äter allt! Ja, lite så är det. Jag skulle nog få en himla chock om Zeb fick ett syskon som inte ville amma varannan timme första tiden och sen älskar allt som han får i matväg. Jag är ju så van vid att Zeb äter allt och nästan närsom, no probelms liksom. Aja, till grejen. Han gillar ju allt, utom en sak har jag nu märkt! Ärtor och torsk, första gången han vägrar äta mat. Han vägrar verkligen, tar en sked smakar och sen öppnar han inte munnen eller så gör han det och spottar ut maten igen. Ingen hit med andra ord. Som tur är står ju inte världen på att han äter torsk, men de portioner jag gjort det ska jag nog försöka locka i honom.

Sen till nästa matgrej, han har blivit så hungrig min lille grabb. Gröten på frukosten räcker knappt och när vi närmar oss 12 är han på ett himla humör, samma sak framåt fyra på eftermiddagen. Så lik sin mor är han nog allt, jag har ju också ett himla humör när jag är hungrig. I morse fick han kokt ägg efter gröten och det var gott det! Så får väl helt enkelt stoppa i honom mer, min "lilla" grabb. Hans viktkurva kommer nog med andra ord inte avta bara för han börjar röra sig mer, som bvc-tanten trodde. Men vad gör det? Han springer av det i framtiden, han har ju inte direkt anlag till att bli tjock om man ser på hans mor och far..;)


Zeb gör så rolig min när han bajsar och jag fick äntligen med det på kort!

/Tina